Trädpanik!

Jag hade en minst sagt panikartad start på veckan! Skulle öppna på förskolan kl 6.00 i måndags och åkte nästan en kvart tidigare än vanligt eftersom det snöat rejält med tung blötsnö kvällen innan... 

Jag hinner köra cirka 700m innan jag ser en granne stå mitt i vägen med varningsblinkersen påslagen på sin bil. "Vad fan" hinner jag tänka innan jag ser trädet och istället tänker "helvetes jävla skit!" (förlåt för alla svordomar!)

I samband med snöandet fick vi nämligen också påhälsning av stormen Gorm, och han hade bestämt sig för att rycka upp ett träd med rötterna och sedan slänga det över vår lilla grusväg. 

Paniken kom på mindre än en sekund. Flög ut ur bilen och svor inför en granne jag knappt aldrig pratat med förut om hur bråttom jag har och att jag inte kommer hinna till jobbet och att det är så synd om mig (helt utan tanke på att min stackars granne faktiskt också är påväg till SITT jobb och inte heller kommer hinna fram i tid). Man blir så självisk i krisiga situationer 😉. Försökte sedan leka Hulken och lyfta bort trädhelvetet, men det fanns såklart inte en chans. 

Jag insåg att jag va tvungen att hämta pappa och motorsågen. Jag backade i mörkret till närmaste avsticksväg (200m bort) och vände bilen för att sedan försöka köra upp för första backen. Kommer ungefär halvvägs upp innan bilen totalslirar och vägrar ta sig upp hela vägen. Backar ner igen, tar längre sats och försöker igen och lyckas med nöd och näppe ta mig upp. I andra backen gasar jag gärnet och slirar sedan in på gårdsplanen. I efterhand undrar jag varför jag inte RINGDE istället för att köra upp, som sagt man reagerar märkligt i krisiga situationer... 

Rusar in i hallen med gråten i halsen och svär över situationen och försöker leta upp nummer till mina kollegor. Ringer de två som möjligtvis skulle kunna hinna fram i tid, men kommer direkt till röstbrevlådan hos dem båda. Mer panik! Mer svordomar! 

Efter flera minuter har pappa masat sig upp, klätt på sig, hämtat motorsågen och kör ner för att rädda oss ifrån trädmonstret. Med 20 minuter kvar till öppning kommer jag iväg och kör sedan så fort jag bara vågar i slaskäcklet. 40 minuter senare (20 minuter försenad) parkerar jag utanför jobbet och ser tre figurer stå på trappan utanför dörren och klia sig i huvudet. Får be tusen gånger om ursäkt och skäms som en hund, som tur var så tog dom det mycket bra! 

Lärdom av detta? Att jag måste lära mig använda en motorsåg och alltid köra runt med en i bagaget! K






Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0